Hållabrhet AI

Få har missat EU:s omfattande arbete för omställning till ett mer hållbart samhälle. Genom EU:s ambitiösa handlingsplan - The Sustainable Finance Action Plan - har förväntningarna på finanssektorns roll i omställningsarbetet ökat och tydliggjorts.  En del av planen handlar om att göra det lättare att få finansiering till hållbara investeringar och att stärka motståndskraften i det finansiella systemet mot hållbarhetsrisker. Vidare ska företag och konsumenter få verktyg och incitament för att kunna bidra till en hållbar finansiering av omställningen.

Flera regleringsinitiativ har tagits fram som stödjer omställningen till ett hållbart samhälle och påverkar den finansiella sektorn. Några av de viktigaste är:

EU:s taxonomi: Taxonomin är ett verktyg för att nå EU:s miljömål och innebär att miljömässigt hållbara investeringar kan identifieras och jämföras inom ramen för ett gemensamt klassificeringssystem. För finansiella företag innebär taxonomin att företagen i förvaltningsberättelsen ska redogöra för hur stora exponeringar de har mot verksamheter som är miljömässigt hållbara. Det handlar i grunden om ett antal KPI:er och de underlag som används för att beräkna dessa. De mer detaljerade offentliggörandekraven är under infasning.

EU:s direktiv för hållbarhetsredovisning (CSRD): CSRD ersätter EU:s direktiv om icke-finansiell redovisning (NFRD) och innebär att ett företag som en del av förvaltningsberättelsen ska lämna en detaljerad hållbarhetsrapport avseende miljöfrågor, sociala frågor och företagsstyrning (refereras också till som ESG-rapportering). Hållbarhetsrapporten utgår från en EU-gemensam standard (ESRS) och ska granskas av en extern revisor eller s.k. ackrediterad granskare. För närvarande är ESRS under utveckling, där en branschneutral standard väntas antas av EU-kommissionen under 2023. Därutöver ska förslag till sektorspecifika standarder tas fram, liksom standarder för små och medelstora företag (SME) respektive företag utanför EU.

EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR): SFDR reglerar bl.a. hur fondbolag, försäkringsbolag och finansiella rådgivare som erbjuder finansiella produkter ska informera sina investerare och kunder om hur hållbarhetsfaktorer tas i beaktning (ESG-faktorer). Ett viktigt syfte med informationskraven är att öka transparensen om finansiella produkters hållbarhet och minska risken för grönmålning. Den särskilda hållbarhetsinformationen ska finnas tillgänglig på företagets webbplats, i upplysningar som lämnas innan avtal ingås och i regelbundna rapporter. Informationskraven är både kvantitativa och kvalitativa och ska bl.a. omfatta s.k. negativa hållbarhetsfaktorer (Principal Adverse Impact, PAI) på såväl företagsnivå som produktnivå. Implementeringen av SFDR är i slutskedet av sin infasning och under innevarande år ska mer detaljerade upplysningar ges.

Offentliggörandekrav inom ramen för Pelare 3: Den europeiska bankmyndigheten (EBA) har tagit fram tekniska standarder för offentliggörande av ESG-risker inom ramen för Pelare 3. Offentliggörandekraven omfattar såväl kvalitativa beskrivningar av ESG-risker som kvantitativa uppgifter om klimatrelaterade risker vilka kommer att införas gradvis med start 2023. Från och med 2024 och framåt ska ytterligare uppgifter om bl.a. GAR (Green Asset Ratio) och BTAR (Banking Book Taxonomy Alignment Ratio) offentliggöras.

Hantering av ESG-risker: I syfte att stärka finansiella företags motståndskraft mot ESG-risker kommer krav på hantering att införlivas i företagens riskramverk, inklusive interna processer för bedömning av kapitalbehov och genomförande av stresstester. EBA:s ambition är att under 2023 ta fram ett konsultativt paket avseende hantering av ESG-risker respektive riktlinjer för stresstest, med avsikten att riktlinjerna ska fastställas under 2024. Vidare avser myndigheten att ta fram tekniska standarder för tillsynsrapportering av ESG-risker.

Lämplighetsbedömning enligt MiFID / IDD: Finansiella företag som tillhandahåller portföljförvaltning och rådgivning måste sedan en tid tillbaka ta hänsyn till kundernas hållbarhetspreferenser när de ger rekommendationer eller beslutar att inkludera finansiella instrument i förvaltade portföljer.

Gröna obligationer: Möjligheten att finansiera sig genom europeiska gröna obligationer har funnits under flera års tid. EU-kommissionen, som sedan några år tillbaka undersökt möjligheten att utveckla en frivillig standard, meddelade i början av mars att man nu nått en politisk överenskommelse. Den frivilliga standarden innebär bl.a. att minst 85% av upplåningen ska allokeras till verksamheter som är förenliga med EU-Taxonomin.

Timeline

 

Omeo har samlat branschens mest erfarna konsulter som kan hjälpa dig i komplexa frågor och olika typer av projekt. Vi stöttar och vägleder dig i roller som analytiker, specialister och projektledare.

Inom hållbarhetsområdet kan vi bl.a. hjälpa till med:

  • Kvalificerad rådgivning gällande ekonomi-, risk- och finansrelaterade frågor
  • Samla in och analysera relevanta data som krävs för att utföra en specifik rapportering
  • Tolkning och implementering av interna och externa regelverkskrav
  • Kravställning och testning av lösningar
  • Leda arbetet vid upphandling och implementering av olika typer av system
  • Projektledning och bemanning av agila roller enligt SAFe