IBOR-transition, vad är det som händer?

2019-01-21 Nyheter

Interbankräntorna ”IBOR”, exempelvis LIBOR, planeras att ersättas av nya referensräntor, så kallade Alternative Reference Rates. Det innebär stora utmaningar för de som ska etablera den nya strukturen i form av att säkerställa transaktionsvolym, anpassa infrastruktur, samordna tidplaner etc. Det innebär även stora förändringar för alla aktörer på den finansiella marknaden som i någon form har en exponering mot IBOR.

Interbankräntor (IBOR)1 har sedan 80-talet utgjort standarden för referensräntor. De har varit en gemensam bas för låne- och derivatprodukter men har sedan finanskrisen kommit att ifrågasättas som referensräntor av främst följande skäl:

  • Minskad likviditet i interbankmarknaden vilket medfört ökat inslaget av expertbedömningar för kvoteringen av referensräntor,
  • Bankers ökade motvilja att ta ansvaret som panelbanker då andelen expertbedömningar ökar och därmed risken för rättsliga påföljder,
  • Marknadsmanipulationer, exempelvis LIBOR-skandalen 2012, med följd att myndigheters krav på internkontrollramverk ökat,
  • Många produkter, särskilt på derivatmarknaden söker en riskfri referensränta. IBOR inkluderar en genomsnittlig kreditriskpremie för bank.

Med målsättningen att skapa nya, mer robusta referensräntor för en ökad marknadsstabilitet har sedan en tid marknadsaktörer i samarbete med centralbanker börjat utveckla alternativa referensräntor, så kallade ”Alternative Reference Rates, ARR”. Målsättningen är att dessa ska kunna baseras på faktiska transaktioner i en underliggande marknad. Behovet av riskfria räntor ska tillgodoses genom särskilt avsedda referensräntor baserade på säkerställda transaktioner. Av de alternativa referensräntor som presenterats hittills baseras vissa på säkerställda transaktioner och andra inte.

Nuvarande IBOR Föreslagen ARR Status januari 2019
USD LIBOR SOFR
(Secured Overnight Financing Rate)
Publiceras sedan 3 april 2018
GBP LIBOR SONIA
(Sterling Overnight Index Average)
Publiceras sedan 23 april 2018
CHF LIBOR SARON
(Swiss Average Rate Overnight)
Publiceras men ej klart om kan ersätta CHF LIBOR
JPY LIBOR TONAR
(Tokyo Overnight Average Rate)
Publiceras men kvalitetsarbete pågår
EURIBOR ESTER
(Euro Short-Term Rate)
Planerad publicering oktober 2019, pre-ESTER är tillgängligt
EONIA
STIBOR Inte fastställt Arbetsgrupp tillsatt december 2018, planerar lämna rekommendation för komplement / alternativ till STIBOR under H2 2019

Tabell 1: Urval av IBOR och på sikt ersättande referensräntor. EONIA är inte en IBOR likt övriga men har inkluderats då även denna referensränta kommer att behöva ersättas då den inte uppfyller kraven i EUs Benchmarkförordning, BMR.

Problematiken med övergången från nuvarande interbankräntor till ARR har kallats för ”the 350 trillion dollar problem”, vilket är det estimerade totala nominella beloppet på instrument med exponering mot IBOR. Såväl banker och företag som privatpersoner påverkas då IBOR används som bas i majoriteten av instrument med rörliga räntekomponenter, allt från ränteswapar till FRNs och rörliga bolån.

1. De räntor som banker på olika marknader kan låna pengar av varandra till utan säkerhet

 

Vad händer nu?

Övergången från interbankräntor till nya referensräntor är inte regelverksdriven i dess traditionella mening. Tillsynsmyndigheter har hittills inte ställt några direkta krav på att IBOR ska sluta användas per ett visst datum utan överlåtit till marknaden att styra utvecklingen som därmed sker i olika takt i olika länder och med olika definitioner för nya referensräntor. Gemensamt för de nya föreslagna referensräntorna är att de är O/N-räntor och inte har samma struktur som IBOR som är framåtriktade och ställs för ett antal olika löptider.

Marknadsorganisationer, såsom ISDA och LMA, arbetar med att sätta standard för att hantera en övergång till nya referensräntor och inkluderar såväl hantering av referensränta som anpassning av marginaler. Marknadsorganisationernas arbete har olika omfattning men är överlappande, något som kan bli problematiskt om olika metoder föreslås.

Viktiga tidpunkter

31 dec 2019 Övergångsperioden för EUs benchmarkförordning ”BMR” upphör, pågående arbete med ändring av BMR för fortsatt användning av viktiga referensräntor som inte efterlever kraven fram till 31 dec 2021.
31 dec 2021 Brittiska tillsynsmyndigheten Financial Conduct Authority ”FCA” support av LIBOR upphör (slutar uppmana panelbanker att ställa LIBOR priser).

 

Det här innebär dock inte med säkerhet att IBOR-räntor inte kommer att finnas tillgängliga och kunna användas efter dessa datum. Vad som för närvarande (januari 2019) är säkert är att EONIA inte kommer att klara kraven för BMR.

Det finns ett stort antal frågeställningar som dyker upp inför en övergång till nya referensräntor, till exempel:

  • Transaktionsvolym: Etablering av produkter, såsom derivat baserade på nya referensräntor, behöver få marknadens acceptans för att skapa tillräcklig likviditet,
  • Konstruktion av avkastningskurvor: De nya ARR som föreslås är O/N-räntor. Hur ska referensräntor för andra löptider hanteras?
  • Olika tidplaner: Om övergång till nya referensräntor sker osynkroniserat mellan valutor, hur påverkar det prissättning av valutaderivat, t ex basisswapar och FX terminer?
  • Nya basisrisker: Risken för att säkringsrelationer baserade på referensräntor blir ineffektiva och nya basisrisker uppstår om övergången för olika produkter, t ex lån och derivat, inte följer samma principer.
  • Hantering av marginal: Om befintliga kontrakt ska byta till referensränta baserad på säkerställda transaktioner krävs även anpassning av marginal för att bibehålla motsvarande prisnivå.

 

Vad gör företag och organisationer nu?

Alla företag och organisationer, finansiella och icke-finansiella, som har avtal med kopplingar till IBOR kommer att påverkas på ett eller annat sätta av den förändring som nu har påbörjats. Det råder dock för närvarande fortsatt stor osäkerhet om hur det slutliga utfallet kommer att se ut. Det bästa företag och organisationer kan göra i nuläget (januari 2019) är förberedelser som exempelvis:

Bevaka utvecklingen

  • Marknadspraxis för fallback och konstruktion av ARR-baserade avkastningskurvor
  • Utspel av myndigheter som utövar tillsyn av IBOR samt IBOR efterlevnad av BMR

Kartlägg exponering mot IBOR

  • Inom vilka områden och vilka avtal
  • Valutor
  • Löptider

Identifiera beroenden mellan olika exponeringar

  • Risk för framtida basisrisker
  • Hedge-relationer inklusive säkringsredovisning

Utvärdera villkor i befintliga kontrakt

  • Möjligheter/alternativ för att byta referensränta?
  • Om nödvändigt – förhandla och för in fallback-klausuler

Uppdatera villkor i mall för nya kontrakt som ingås innan övergången

  • Fallback-klausuler
  • Bör ta hänsyn till ovanstående förberedelser

 
 


Nedan följer några länkar för mer information:

FI-analys 14: Referensräntor i förändring

Svenska bankföreningen (STIBOR)

ISDAs arbeten avseende benchmarks

LMAs arbeten avseende LIBOR